Gujes möte med fadderbarn

Min efterlängtade resa till Nepal!
För tio år sedan reste jag för första gången till Nepal med Swed-Asia Travels. Jag upplevde djungel och vilda djur, forsränning, vandring i Himalaya, spännande bilfärder på usla vägar men framför allt den vänliga, gästfria och intresserade befolkningen.. När jag for hem lämnade jag en del av mitt hjärta kvar i Nepal och bestämde mig för att komma tillbaka.

Kontakten med Nepal bevarades tack vare ”våra” skolflickor (fadderbarn) som vi under flera år betalat skolavgifter för, brevväxlat med, och fått foton på, tack vare reseföretaget Swed-Asia Travels. Det började med ett foto i Swed-Asia Travels skyltfönster i Strängnäs där man efterlyste faddrar för två systrars skolgång i Nepal. Jag har sedan dess längtat efter att få träffa familjen, se skolan, lära känna flickorna vars skolgång jag följt via många brev och rapporter. Så äntligen bestämde jag mig för att nu var det dags, mina båda vuxna söner blev nyfikna och bestämde sig att följa med.

Vilken resa, och vilken upplevelse det blev! Vi reste med Swed-Asia Travels till Nepal i september/oktober 2011 och möttes av ett varmt sommarregn. Allt man bör se och göra för att lära känna Nepal fanns på programmet; djungelsafari, forsränning, vandring i bergen och besök på kulturella platser... och det var precis så intressant och spännande som jag mindes landet. Människor vi mötte var just så vänliga och gästfria som jag upplevde det vid mitt första besök.

Så var det dags att besöka skolan Snow View English Boarding School och träffa familjen Adhikari. Vi blev inviterade till familjedag på skolan (”Parents Day”) där gamla och nya elever samt deras familjer samlades på skolgården. Eleverna fick stipendier, visade sina färdigheter i dans, sång och bildframställning. En lång varm dag med många tal, nervösa elever och precis som alltid när barn är samlade, lite bus och fniss. Till sist fick vi så möta familjen. Det blev för mig ett mycket emotionellt men också trevande möte, där mina svenska foton av barnbarn, hus och annat kändes som en ”räddningsplanka” Vi mötte familjen Adhikari vid tre oförglömliga tillfällen. På skolan när allt kändes förvirrat men fantastiskt, på vårt hotell när vi talade framtid, särskilt med äldsta dottern 19 år som gått ut Snow View English Boarding School men nu studerar vidare, och så besöket hemma hos familjen i deras enkla hem. Att komma hem till deras lilla hus, se hur familjen lever, få äta traditionell ”dal baht” tillsammans med familjen var gripande och gav mer förståelse för svårigheter och glädjeämnen i familjens dagliga liv. Nu kan jag även när jag tänker på dem, se allt framför mig och det känns oerhört privilegierat.

En lycka var det också att ha med mina söner som nu kan minnas tillsammans med mig.
Tack till Tina och Kjell på Swed-Asia Travels som lägger ner så stor möda och stort engagemang för skolan, de enskilda människorna i Nepal och sina resenärer. Ni hjälpte till att göra min resa oförglömlig.
Jag längtar redan till nästa Nepalresa!

/ Guje Lindeborg, Eskilstuna